Välkommen

Hej och välkommen till min blogg. Här kan du läsa om min yrkesvardag som f.d. förstelärare och det uppdrag som jag hade, min nuvarande anställning som universitetsadjunkt och vad det innebär samt om mitt äventyr som volontär. Du kan även följa andra vägar som jag ibland ger mig ut på och de olika vägskäl jag eventuellt hamnar vid.  Bloggen har fullt fokus på kunskap, lärande och utveckling.

På återseende!

Hälsningar Cecilia

Varför vi gör som vi gör

Syfte

Våra workshops är till för att introducera nya metoder. När vi introducerar metoder måste lärarna dels få pröva dem själva och dels få tid till att fundera över hur de kan använda dem i sin egen undervisning. Att göra exakt som vi gör kanske inte är möjligt då våra skolmiljöer ser så olika ut. När vi låter lärarna pröva metoder är det viktigt att ha något meningsfullt som ”tema”. Ett ”tema” som dels ger dem själva något att reflektera över och dels inspirerar dem till fortsatt utveckling av sin undervisning. Temat för workshopdag 2 är därför teambuilding och hållbar utveckling.

Teambuilding

Det blir synligt hur våra workshops byggs upp i flera led då vårt eget syfte är att skapa trygghet i gruppen lärare som vi har framför oss samtidigt som vi undervisar om teambuilding och vikten av detta. Vi visar olika gruppstärkande övningar för att stärka vår grupp av lärare men det är övningar som de sedan kan använda sig av i sitt klassrum för att bygga upp en trygg klassrumsmiljö. Vi presenterar vår workshop genom de didaktiska frågorna What? Why? och How? Efter varje övning som lärarna prövar ger vi dem tid till att reflektera över hur de kan använda denna i sin egen undervisning med utgångspunkt i de didaktiska frågorna. 

img_5629

Maria Ohlén samlar gruppen lärare och presenterar dagen. Hon lyfter även fram varför hon gör det och hur viktigt det är för åhörare (vilket senare kommer vara lärarnas elever) att veta vad som kommer att hända under en dag.

Hållbar utveckling

Vi samlar lärarnas förkunskaper genom en ”stafett”. För att inventera vad som görs i klassrummen idag använder vi oss av den kooperativa strukturen ”Think, pair, share” och för att komma till handling: ”Mötas på mitten”. Progressionen i vår workshop, från att ta reda på förskunskaper till att komma till handling, är något vi vill  förmedla vidare till lärarna eftersom just progressionen i undervisningen inte är helt synlig för oss i de myanmariska klassrummen. 

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Workshop, dag 1

Första workshopdagen! Jag hade förmånen att få sitta och observera våra Myanmariska TAB-lärare som lär ut metoder och arbetssätt till nya kollegor. Imponerande!

Kei Kei och Daw Wailay håller utbildning för kollegor på en annan skola än sin egen.

img_5586.jpg

Lärarna får pröva de aktiviteter och metoder som Kei Kei och Daw Wailay lär ut. Efteråt diskuteras hur de kan applicera dessa i de egna klassrummen.

 

Bakgrundsinfo: I augusti 2018 var vi här och utbildade 6 av de myanmariska lärarna i kollegialt lärande. Vårt mål var att utbilda dem så att de själva skulle kunna hålla workshops för sina kollegor. Vi ville att de skulle dela med sig av sin undervisning och visa rent praktiskt hur de gör i klassrummet. Vintern 2018/19 höll de sina första WS och det föll ut mycket väl.

Introduktion

Vi hinner knappt av flyget innan vi sätter igång med vårt arbete i Nyaung-U. Alltid lika förväntansfulla ger vi oss i kast med vårt uppdrag. De lärare som har rest hela vägen hit från Sverige är drivna, nyfikna och väldigt skickliga samt söker utmaning och utveckling. 

På väg till jobbet

På väg till vår första arbetsdag! 

 

Den första dagen på plats bjuder vi alltid in till en introduktion där vi träffar alla myanmariska lärare samtidigt, eller i alla fall representanter från varje skola.

Kickan Hagroos, projektledare i Myanmar, informerar om TABs arbete. 

 

Vi informerar om TABs arbete, om läsprojektet, hur arbetet här kommer att se ut osv. samt reserverar även tid för att lära känna varandra lite bättre. Pirr i magen blandas med nyfikenhet och glädje hos både svenska och myanmariska lärare.

Det är inspirerande att vara tillbaka. Femte gången i Nyaung-U, Myanmar ❤️

Dags att damma av bloggen

Den här bloggen har legat i dvala länge nog nu och det är dags att damma av den igen för några inlägg. Först vill jag uppdatera er lite kring vad jag gör nu för tiden. När jag var som mest aktiv i mitt bloggskrivande arbetade jag som förstelärare i Enköpings kommun men sa upp mig inför läsåret 17/18. I uppdraget fanns mycket att reflektera över och mycket att dela med sig av vilket ledde till att jag skapade min blogg. Jag fick min karriärtjänst när dessa inrättades 2013 och vi var många som behövde sätta ord på våra uppdrag och även tillsammans försöka komma till rätta i vår nya roll. Som ni vet fick och får förstelärare både ta emot ris och ros från kollegiet, men vill betona (så att inga egna slutsatser dras från dig som läsare) att jag var väldigt förskonad från riset. Uppdraget som förstelärare var berikande för mig men med åren blev det också frustrerande, jag ville mer än vad det gav mig. Om uppdraget och hur jag arbetade finns det flera inlägg om här på bloggen. 

Sedan hösten 2017 arbetar jag på Mälardalens högskola som adjunkt. Jag är anställd på avdelningen för förskolepedagogik där jag dels undervisar på programmet och dels håller i uppdragsutbildningar som kan ske på annan ort och innebära fortbildning av barnskötare, förskollärare och rektorer. Jag upplever mitt arbete som oerhört stimulerande, den ena dagen är sällan den andra lik. Jag möter hela tiden nya utmaningar och lär mig så mycket nytt. 

Utöver mitt arbete så arbetar jag även som volontär genom organisationen Teachers Across Borders, vilket jag också har berättat om tidigare. Det är detta arbete som leder mig tillbaka till bloggskrivandet igen. Jag sitter just nu på mitt hotellrum i Myanmar och sammanfattar anteckningar som ska utvecklas till texter för nya blogginlägg. Håll utkik så kommer det första alldeles snart.

Välkommen tillbaka!

 

#givingtuesday

Nu kör vi en #givingtuesdaysweden – kampanj igen för att samla in pengar till vårt arbete. Den 25 december åker vi till Myanmar och fortsätter vår utbildning av lärarna i Nyaung-U med omnejd. ”Läslust” är det stora arbetsområdet i år. En utmaning för oss då läsning inte är ett prioriterat område i utbildningen eller ens i samhället. Nytt för i år är även att sex av de myanmariska lärarna ska arbeta tillsammans med oss som utbildare av sina kollegor. Vi satsar stort på det kollegiala lärandet så att detta ska leva vidare även då vi inte är där. Mer konkret vad din gåva kan ge ser du i inläggen nedan. Swish 123 059 32 28 💕

Filmen om vårt arbete – ”Sharing with Myanmar”

Filmen är inspelad vintern 17/18 då vi arbetade i Myanmar mellan den 27/12-17 – 8/1-18

Vill du stötta vårt arbete så finns det många olika möjligheter till detta. Du kan bli medlem i organisationen, bli månadsgivare eller lämna ett valfritt engångsbelopp. Vi tar emot via Swish 1230593228 men även via plusgirokonto: 57 25 44-5.

Teachers Across Borders hemsida hittar du här

 

Mind map

Jag använder mig gärna av Mind maps i min undervisning, både här och hemma. Jag tycker att det är en bra metod att använda för att ta reda på förkunskaper, samla svåra begrepp, fungera som en stödstruktur vid genomgångar osv. Jag tycker även att det är bra med det visuella stöd som metoden ger. Vi har valt att dela med oss av just den här metoden till de burmesiska lärarna då vi tycker att det är en enkel metod som kan gå att använda även här. Syftet med vårt arbete här i Burma är att ju att ge metoder som kan skapa en högre elevdelaktighet, vilket en Mind map bjuder in till.

Vi valde att introducera Mind mapping genom att visa hur man kan samla sina deltagares olika erfarenheter/förkunskaper, av ett ämne på ett enkelt sätt. I den här skaran av människor kändes det intressant för oss att samla in deras förkunskaper av landet Sverige. När frågan ställdes blev det väldigt tyst, ingen kände till något om landet. Då omformulerade vi frågan och bad dem istället att beskriva sina föreställningar om landet och hur de tror att det är i Sverige. Det gjorde det lättare för dem och efter varje nytt ”moln” som kom upp så spann de vidare på innehållet och kom på nya saker. Här ser vi ytterligare en fördel med Mind maps, att du, genom andras tankar, associerar till olika saker och kommer på nya.

Introduktion av Mind map.                                     Foto: Katja Westergren

Det räcker inte med att visa lärarna hur det går till att använda metoden utan de behöver även aktivt få prova på att skapa en Mind map och få syn på hur den kan användas på olika sätt. På bilden nedan håller vi en workshop i övningen ”Expert Puzzle” där lärarna samlas kring en diskussionsfråga som de sedan skapar en Mind map kring. Här används först metoden till att dokumentera diskussionen och sedan används den som ett underlag till en sammanfattning av det sagda, vilket då påvisar hur den kan användas som en strategi för att minnas vad som har diskuterats.

Lärarna får själva använda sig av Mind mapping för att få en förståelse för hur metoden kan användas.

Alltid efter en presentation av en ny metod får lärarna sedan tid till att diskutera hur de kan applicera metoden i sin egen undervisning.

What? Why? How?

Vi har några grundläggande metoder som vi alltid delar med oss av i skolorna. Metoder som vi själva använder varje gång vi håller workshops, detta för att modellera hur lektionerna går till så att de burmesiska lärarna kan använda dem i sin undervisning. En av dessa är What? Why? How? ”What” som är en frågeställning kring vad vi ska göra. ”Why” som ställer frågan: varför ska vi göra detta? Och ”How” som får oss att fundera över på vilket sätt vi ska göra det vi ska göra och hur de (lärarna/eleverna) ska lära sig. Tre grundläggande didaktiska frågeställningar som utgår från innehåll, syfte och metod. När vi sedan ska göra lektionsobservationer vill vi att lärarna har gjort en lektionsplanering utifrån de tre frågorna.

 

 

 

Regn

Vaknar till ljudet av ösregn. Igår ställdes skoldagen in p.g.a regnet vilket inte bådar gott för idag. En dag går väl an men två! Vi har hållt våra workshops men har lektionsobservationer och coachning kvar. Den bästa biten nästan där vi får se vilka metoder lärarna har tagit till sig och på vilket sätt. Det är också oerhört givande, både för dem och för oss, att få sitta ner med var och en och prata om just deras eget lärande och undervisning.