Två dagar på Skolforum 2015

Jag fick möjligheten att tillbringa både måndagen och tisdagen på Skolforum, eftersom jag själv var där som föreläsare, vilket var ett privilegium.

Vanligtvis brukar jag starta i ottan, ta bilen till Bålsta, ta pendeln till Älvsjö, halvspringa till registreringen, stressa runt bland alla montrar, försöka hinna lyssna på så många föreläsningar som möjligt, anteckna, samla kataloger, stirra stint på andra besökare för att se vilka fynd de har hittat, roffa åt mig gratismaterial som jag egentligen inte behöver, anmäla mig till nyhetsbrev, be om provexemplar, äta karameller, få ont i fötterna, få ont i händerna av alla kassar, åka hem igen med pendeln från Älvsjö till Bålsta och sedan vidare med bil till Grillby. Väl hemma är jag helt slut och vill aldrig mer sätta min fot på Skolforum.

Men så var det inte i år… god sömn på hotell, lugna dagar, strosade runt mellan montrarna, smakade lite karameller, lyssnade på väl utvalda föreläsningar, förstod att jag inte behöver plocka åt mig allt (blev dock en del kassar) och skrev bara upp mig på ett nyhetsbrev. Det kallar jag utveckling 🙂

Hur gick det för dig?

 

Oförutsedda frågor

Ibland när man tror att man har flyt i sitt arbete kan det komma små anhalter som gör att det är dags att stanna upp och fundera över hur omgivningen uppfattar det hela och om arbetet är värt mödan, vem jag gör det för och hur det tas emot.

När jag höll i mitt senaste ”pedagogiska forum” uppstod en sådan situation och jag har funderat en del kring det som ifrågasattes, varför det kom upp nu (projektet har pågått sedan december 14) och hur diskussionerna egentligen går då jag inte är i rummet.

När jag var startklar och taggad att köra igång tillfälle 6 fick jag plötsligt frågan: Varför gör vi egentligen kollegiala observationer? Efter en förklaring till detta kom följdfrågorna: Vad är syftet med dessa? Har alla varit med i beslutet om att dessa skall bli till? Har alla vi kunskaper i samtalsmetodik? Hur skall kollegor ta emot det vi ser? Vet alla hur man observerar? Varför har vi pedagogiskt forum över huvud taget? Vem har beslutat kring fokus på ledarskap och förhållningssätt i klassrummet? Är det för att du brinner för ämnet? Ja, det var en hög av frågor och ifrågasättanden och jag kände mig ganska förvånad över sättet de ställdes på. Såklart måste jag ta till mig dessa frågor och fundera över om jag har varit väldigt otydlig med mitt uppdrag, om det inte anses värdefullt samt hur jag skall gå vidare.

Jag tror själv på det jag håller på med, och vikten av detta, och jag känner mig trygg i mitt uppdrag. Det jag gör vilar på vetenskaplig grund, jag vet att kollegialt lärande är en framgångsfaktor och kollegiala observationer likaså. I vår profession ingår att observera, hålla i samtal, ge konstruktiv feedback och att se utvecklingsmöjligheter. Vi utför detta dagligen men i arbetet med elever. Ur ett elevperspektiv kan det här bli riktigt bra, jag tror att det kan ge oss en större förståelse för hur det är att bli granskad och bedömd.

Jag kommer att arbeta vidare med mitt uppdrag och kollegiala observationer är fortfarande något vi ska utveckla tillsammans på skolan. Men… är alla med på tåget eller är jag på väg till en destination ensam, det är frågan!

 

 

 

Semester – tid för återhämtning

Så smått börjar jag landa i att jag har semester. Några få måsten hänger fortfarande över mig, måsten som inte hanns med under terminen, men så snart de är klara är jag helt ledig och kan ägna mig åt vad jag vill.

För mig innebär ledighet att få bestämma över min egen tid, att varva ner och driva runt i slow-motion. Det innebär också att komma ikapp med mina egna tankar som jag under året bara har rusat förbi. Under semestern gör jag sådant som är viktigt för mig, läser det jag vill läsa, fördjupar mig i det som jag själv ser ett behov av att grotta ner mig i och som jag själv känner intresse för.

Jo, jag har familj… och jadå, jag umgås med dem också… men de är relativt vuxna nu och under tre veckor arbetar alla i familjen utom jag. Jag viskar så att de inte hör… – men det är faktiskt lite lyxigt 🙂

Litteratur
Varje sommar brukar jag investera i lite för mig intressant litteratur och den här sommaren har jag tänkt ta mig igenom:

Konstruktivt ledarskap i klassrummet och på skolan av Stefan Hertz

Utmanande undervisning i klassrummet av James Nottingham (som för övrigt är utvald till att läsas i #pedaläslyft)

Hur vi lär – Synligt lärande och vetenskapen om våra lärprocesser av John Hattie & Gregory Yates (provläs)

Mindset – Du blir vad du tänker av Carol S. Dweck

How children succeed – Grit, curiosity, and the hidden power of character av Paul Tough

Förstelärare – en handbok av Per Kornhall (provläs)

 

 

 

Vad är skillnaden?

I och med mitt försteläraruppdrag har jag funderat en hel del på skillnaden mellan en yrkesskicklig lärare och en särskilt yrkesskicklig lärare. När reformen var alldeles ny dök frågor upp i kollegiet kring varför nu detta, alla lärare gör ju samma sak, varför ska vissa få 5000 kr mer osv.

Min ståndpunkt i frågan är att alla lärare faktiskt inte gör samma sak eller uppnår samma resultat men att själv stå för de orden, utan något belägg för detta, känns såklart lite ensamt och taget ur det blå.

På Lärarnas Riksförbund hittar jag detta:

”En särskilt yrkesskicklig lärare bör till exempel:

  • ha gedigna kunskaper i det ämne, eller det ämnesområde, som han eller hon undervisar i.
  • se alla elevers behov, och få alla elever att anstränga sig för att lära sig mer, så att elevernas resultat förbättras.
  • ha visat sig intresserad av att delta i utvecklingsprojekt som leder till förbättrade elevresultat.
  • kunna kommunicera och samarbeta med såväl elever, föräldrar som kollegor.
  • vara intresserad av att utveckla sin egen professionalism.
  • kunna anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar, och i samband med detta tillämpa en mångfald av metoder och arbetssätt, i syfte att förbättra elevernas studieresultat.”

Hämtat från lr.se 20150501

Det är egentligen inte ovanstående jag är ute efter utan jag är ute efter vad som utgör skillnaden mellan en yrkesskicklig lärare och en särskilt yrkesskicklig lärare. I forskningen kan jag hitta flera belägg för vad som är framgångsrik undervisning, effektiva arbetssätt, samt vad som är kvalitativ god undervisning och jag får bara anta att den lärare som arbetar utifrån denna forskning, som skapar goda relationer och uppnår hög måluppfyllelse är en särskilt yrkesskicklig lärare, medan den lärare som inte är där ännu enbart är skicklig eller inte ens det.

Nåväl… jag bad i alla fall mina elever (åk 5-6) om hjälp för att utkristallisera frågan. För att de skulle förstå min fråga så gav jag dem först en igångsättare och bad dem fundera över följande; om du behöver uppsöka läkare och får möjligheten att välja mellan en yrkesskicklig läkare och särskilt yrkesskicklig läkare  – vem väljer du då och varför? Eleverna smakade på orden en stund men svarade ganska snart att de skulle välja den särskilt yrkesskickliga läkaren. Den andra var i och för sig skicklig den också men den särskilt yrkesskickliga läkaren måste ju ändå vara lite bättre och skulle säkert veta hur man botar sin patient på ett ännu bättre sätt än den förstnämnda.

När eleverna hade resonerat färdigt i frågan skrev jag yrkesskicklig lärare – särskilt yrkesskicklig lärare på tavlan och bad dem att fundera över skillnaden mellan dessa, finns det någon skillnad, hur tänker du, skriv ner på ett papper.

Om jag summerar elevernas svar så kan jag se att jag, om jag ska uppfylla kriterierna för en särskilt yrkesskicklig lärare, ska skapa goda relationer, vara lyhörd och vara duktig på att lära ut. Fantastiskt hur väl det stämmer överens med forskningen och jag behövde inte gå längre än till mitt eget klassrum för att få svar i den aktuella frågan, det är just där som jag har de bästa experterna.

Nedan citerar jag eleverna:

”Jag tycker att en yrkesskicklig lärare är bra på att lära ut men mindre bra på att vara elevens trygghet. Särskilt yrkesskicklig: vara den som eleven behöver. T.ex. trygghet och vara bra på att lära ut. Kanske om någon frågar om hjälp ska läraren kunna svara och varje gång barnet går hem från skolan ska han/hon lärt sig något.”

”En särskilt yrkesskicklig lärare ska vara bättre”

”Den särskilt yrkesskickliga läraren är lite bättre än den yrkesskickliga. Och han/hon är lite bättre på yrket.”

”Särskilt yrkesskicklig lärare är en mycket utbildad lärare som kan lite mer än alla andra. Tror jag.”

”Vara tydlig och få folk att förstå o.s.v.”

”Jag tycker att en särskilt yrkesskicklig lärare är en utbildad lärare som är lite bättre än en vanlig yrkesskicklig lärare bara.”

”Jag tycker att en särskilt yrkesskicklig lärare är en väldigt duktig lärare.”

”En särskilt yrkesskicklig lärare:

  • Förklarar bra
  • Är tydlig
  • Är snäll
  • Är rolig

En yrkesskicklig lärare:

  • Förklarar
  • Är lite snäll
  • Är inte rolig”

”En särskilt yrkesskicklig lärare är snäll, pratar tydligt, kan förklara saker som man inte förstår, lite rolig, har bra tålamod men som man ändå inte kan gå för långt med. En yrkesskicklig lärare är kanske inte så…”

”En SYL kanske är en lärare som har flyt, lugn och har lättare att lära ut till elever än andra lärare.”

”Mera förstående. Ser till att alla elever inte får F.”

”En särskilt yrkesskicklig lärare är trevlig i klassrummet, pratar tydligt, gör tydliga genomgångar.”

”En särskilt yrkesskicklig lärare tycker jag är en som kan lära ut bra och förklara hur dom menar på ett bra och tydligt sätt så att man förstår vad den menar och som hjälper barn på det sätt som den behöver t.ex. om man har någon sjukdom eller så att alla förstår.”

”Särskilt yrkesskicklig lärare är den som lär ut!”

”Snäll. Bra på att förklara, förstålig, pratar tydligt, erfaren och tar tid till alla elever.”

”Bättre än bra. Mer säker. Vågar mer.”

”Särskilt yrkesskicklig lärare:

  • Trevlig
  • Förstående
  • Bra på att förklara
  • Vetande”

”Smartare än den andre.”

”Snäll, lite sträng, har bra betyg, rolig, erfaren. Inte kaxig.”

”Förklarar skitbra och är säker på sig själv. Snäll.”

 

Förkortningen SYL är en förkortning av Särskilt Yrkesskicklig Lärare 🙂

Källkritiksundervisning

Återigen vill jag hänvisa till den kurs jag har gått på Umeå Universitet ”Digital kompetens och lärande 1” där jag har varit tvingad att ta mig an uppgifter på ett sätt som jag inte har gjort tidigare. Jag skulle t.ex. skriva en lektionsplanering där det ingick lärande om sökning på internet och källkritik, för att sedan koppla detta till kurslitteraturen samt argumentera utifrån denna.

Hur ofta gör vi sådana gedigna pedagogiska planeringar där vi även kopplar dem till aktuell forskning? Jag tror inte att jag har fel när jag säger så gott som aldrig, inte så i detalj, däremot gör vi pp med forskningen vilande bakom oss för att vi har läst det senaste, lyssnat till var forskare har kommit fram till osv.

Troligtvis är det en fråga om tid och prioriteringar men när planeringen är gjord känns den mycket gedigen och jag kan helt säkert säga att den vilar på vetenskaplig grund.

Jag vill dela med mig av planeringen samt hur jag kopplade denna till kurslitteraturen, nedan redovisar jag för detta.

Inledning

Syftet med den här uppgiften är att jag ska kunna planera undervisning om informationssökning och källkritik på internet. För att kunna lägga upp en planering, samt senare undervisa utifrån denna, kräver att jag som lärare själv har kunskap i det aktuella ämnet. Lärare måste ha digital kompetens där kunskaper om hur man söker säkert på Internet samt hur man intar ett källkritiskt förhållningssätt ingår. En intressant fråga är om detta finns ute på skolorna? Jag tror att många elever får den undervisning i ämnet som läraren besitter samt har intresse för och just Internets användning är fortfarande en infekterad fråga då det finns en viss skepsis kring om det verkligen är bra. AnnBritt Enochsson lyfter flera punkter i frågan då hon redogör för några av Internets mörka sidor (Enochsson, 2007, kapitel 9). Jag tror att det är dessa mörka sidor som ofta sätter käppar i hjulet för Internets användning i klassrummen.

Jag har gjort en pedagogisk planering, för undervisning i åk 6, som jag kallar ”Sökning på Internet och källkritik”. Planeringen har jag skrivit i Infomentor som är den lärplattform vi använder oss av i Enköpings kommun. Planeringen är inte en introduktion av området då eleverna har arbetat med detta tidigare.

Källkritiksundervisning

Syftet med den planerade uppgiften är att eleverna skall få syn på hur olika deras faktatexter kan se ut beroende på vilken källa de har använt sig av. På detta sätt skall eleverna utveckla kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor vilket även är ett syfte i kursplanen för svenska (Skolverket, 2011).

Eleverna kommer att få undervisning om; informationssökning i några olika medier och källor, via sökmotorer på Internet samt hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt (Skolverket, 2011).

Jag väljer att starta upp arbetet med en film då jag anser att det är en bra upptakt inför ett nytt område. Eleverna får både visuell och auditiv input och det som visas i filmen leder ofta till intressanta diskussioner. Dessa diskussioner brukar även ge en liten hint om elevernas förkunskaper.

Jag har valt ut några begrepp som relaterar till informationssökning och källkritik som jag tycker är relevanta och viktiga för eleverna att kunna; upphovsman, fakta/åsikt, källa, källhänvisning och målgrupp. Om eleverna förstår och kan använda sig av dessa begrepp blir arbetet sedan lättare. Att arbeta med källkritik utan att veta vad en källa är blir naturligtvis svårt. Viktigt är också att visa på hur ofantligt många källor det finns, Kristina Alexandersson säger att en källa kan vara allt från ett kassakvitto till ett arkeologiskt fynd, en bra referensram att ta upp med eleverna tycker jag. Vidare delger Alexandersson en väldigt bra checklista kring hur man kan gå till väga när man undersöker en källa. Denna tänker jag kan vara väldigt användbar i det fortsatta arbetet med eleverna (Alexandersson 2012). Denna checklista stämmer även väl överens med de källkritiska principer som Torsten Thurén och George Strachal lyfter fram (Thurén & Strachal, 2011, s. 13ff).

Tillsammans med eleverna skall jag sedan titta på olika sökverktyg och fundera över hur sökmotorn väljer ut sina träffar, i vilken ordning dessa kommer och varför. Vi kommer att titta på några vanligt förekommande sökmotorer såsom Google, Yahoo och Youtube vilka redan är kända för eleverna. Thurén och Strachal diskuterar kring ovanstående i sin bok ”Källa: Internet” där de menar att det inte räcker med att kunna ”Googla” då sökmotorerna rangordnar sina resultat utifrån olika principer och inte utifrån tillförlitlighet. Vid ett senare lektionstillfälle kan det vara läge att titta vidare på den osynliga webben, som författarna hänvisar till, där man utifrån de webbplatser man har förtroende för söker sig vidare genom dess rekommenderade webbplatser/länkar (Thurén & Strachal, 2011, s. 12f).

Aktiviteten som jag har valt; att eleverna ska arbeta i par kring ett och samma ämne för att sedan göra jämförelser sinsemellan, påminner om det arbete som AnnBritt Enochsson tar upp på sidan 54 i boken ”Internetsökningens didaktik” om Lucia. Författaren berättar att eleverna började fundera över vad man kan tro på eller inte, samt att de efter flera år fortsatte att ifrågasätta den information de stötte på (Enochsson, 2007). Det är precis detta som jag vill ska hända genom den undervisningen som jag skall ge eleverna utifrån min pedagogiska planering.

Sammanfattning

Ovan har jag, utifrån min pedagogiska planering om sökning på Internet och källkritik, stärkt vissa delar och tankegångar i planeringen utifrån aktuell forskning vad gäller bl.a. Internet, informationssökning och källkritik. Det har varit ett intressant arbete, då det blir tydligt i planeringen att den vilar på vetenskaplig grund.

 

Referenser

Litteratur

Enochsson, A. (2007). Internetsökningens didaktik. Stockholm: Liber.

Thurén, T., & Strachal, G. (2011). Källa: internet. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Elektroniska dokument

Alexandersson, K. (2012). Källkritik på Internet. Stockholm: .se. Hämtat från https://www.iis.se/lar-dig-mer/guider/

Skolverket (2011). Den nya samlade läroplanen. Hämtat från: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan

Sidor från Internet

Infomentor http://www.infomentor.se/

 

Att lära elever att lära

Många gånger tar vi för givet att elever kan! Vi sätter dem i stora grupparbeten utan att lära dem hur ett grupparbete egentligen går till, vilka roller och ansvar som behöver fördelas osv.

Vi förutsätter att de ska ha uthållighet, att de ska lära in nya ord, att de ska ta till sig texter och svara på frågor – många gånger utan att ha gett dem strategier för detta.

Vi tar för givet att eleverna ska lära sig utan att ha lärt dem att lära. Vilken lärare ska ansvara för detta? Tar mentorn tag i det? Svenskläraren? NO-läraren? Musikläraren? Slöjdläraren? Språkläraren? SO-läraren? Idrottsläraren? Eller vem?

Inför mina lektioner i engelska har jag tagit upp GRIT med eleverna, vad som kännetecknar en god språkinlärare, samt studieteknik men jag tänker att lektioner av det här slaget måste in i alla ämnen så att eleverna lära sig att lära.

Jag tror att det är viktigt att diskutera med eleverna kring ovanstående områden. Vi kan inte bara förvänta oss att de ska kunna. Nedan kommer några exempel på filmklipp och dok. som jag har använt.

 

GRIT handlar om en människas uthållighet och passion att nå långsiktiga mål, jag har gjort ett tidigare inlägg om detta som du hittar här. Ämnet är riktigt intressant att diskutera med eleverna.

Punkterna i dokumentet ”En framgångsrik språkinlärare” har jag gått igenom en i taget och vi har diskuterat vad dessa egentligen innebär. Detta gjorde jag som en uppstart på terminens engelsklektioner då vi skulle starta upp med lässtrategier. Jag har tagit dem från publikationen ”Om strategier i engelska och moderna språk” skriven av Lena Börjesson vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet och utgiven av Skolverket där även publikationen finns att ladda hem.

På klassbloggen har jag just skapat en sida om heter ”Studieteknik” där eleverna kan gå in och få idéer till olika vägar att lära. Än så länge finns endast tips på hur man kan lära in nya ord på andra språk men jag kommer lägga in fler inlägg successivt.

 

Sätt guldram på 2015

H:t 2014 gick min ram sönder så mycket att jag inte kunde laga den. Den var redan ganska skör så jag förstod nog att det skulle hända till slut. Först krackelerade den i hörnen men jag tänkte att om jag plockar ut något så sätter den sig snart igen. Istället tryckte jag in lite till, och lite till… och till slut sprack den.

När terminen var slut lämnade jag den i småbitar…

Jag har börjat fundera över en ny ram nu och vad jag skall fylla den med så att den inte går sönder. Jag är lite avundsjuk på dem som har den perfekta gyllene ramen, den verkar vara stabil och håller för många. Men jag vet inte, skulle jag kunna hålla den snygg?

gyllene ram

Nej, jag tror att jag har hittat vad som passar mig, här kan jag packa in allt som krävs utan att något faller i spillror… 🙂

hämta (2)