Smyglyssna!

Under årets skolforum höll jag tillsammans med Malin Carlsson och Johanna Ingmarsdotter Lundmark en föreläsning med fokus på bedömning. Titeln på föreläsningen var: ”Smyglyssna! Några lärare diskuterar bedömning. Håller du med?!”.

Kort om oss föreläsare

Malin Carlsson arbetar vanligtvis på Lindblomskolan i Hultsfred i åk 3. Hon är arbetslagsledare på skolan och förstelärare i kommunen. I uppdraget som förstelärare ansvarar hon för att utveckla undervisningen och det kollegiala lärandet, bland annat med fokus på ökat elevinflytande, bedömning i idrott och hur man kan utmana varje elev med hjälp av matriser. Malin finns på Twitter: @MalinCarlsson4 och driver en blogg: Malins PPlugg.

Johanna Ingmarsdotter Lundmark är leg lärare i årskurs 4-9 i matematik, NO och teknik på Söderfjärdsskolan i Vaxholm. Hon undervisar i årskurs 4-6 och är förstelärare med uppdrag att stimulera och stödja utveckling av undervisning. Även Johanna finns på Twitter med alias @joinglund.

Cecilia Bergentz (som är jag själv) är leg lärare i årskurs 1-6 i engelska, matematik, religion och svenska. Jag undervisar i åk 5 och 6 på Hummelstaskolan i Enköping. I mitt uppdrag som förstelärare driver jag ett utvecklingsprojekt ”Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet”, där jag också har påbörjat arbetet med kollegiala observationer. Jag twittrar som @cecberia!

Fortsätt läsa

Pedagogiskt forum, tillfälle 6

Arbetsgång

Pedagogiskt forum, träff 6, gick ut på att redigera det dokument som jag sammanställt inför träffen utifrån förra tillfällets arbete, då vi arbetade med att ta fram en mall för kollegiala observationer. En mall som är förankrad i alla och som skall ligga till grund för de kollegiala samtal som skall föras efteråt.

Dokumentet, som fortfarande är ett arbetsmaterial, bestod bl.a. av:

  • ett utkast till bakgrund för arbetet med kollegiala observationer, en faktadel, samt syfte och mål
  • spelregler kring observationerna – hur gör vi t.ex. före, under och efter en observation
  • olika förslag på observationsscheman.

De olika arbetsgrupperna fick i uppgift att läsa igenom dokumentet, redigera olika formuleringar, fundera över om syfte och mål kändes rätt samt putsa vidare på de olika observationsscheman som utarbetats.

Nästa tillfälle

Inför nästa tillfälle som är inbokat till den 17 november skall alla ha provat något observationsschema, gärna flera, detta för att kunna utvärdera hur de fungerar i praktiken innan vi tar ett definitivt beslut kring vilket som skall gälla som vårt.

 

 

Föräldrarna fick pröva på barnens idrott i skolan 

Vårt projekt ”Mer Energi I Hummelsta”, även kallat MEIH-projektet, uppmärksammas av lokaltidningen då vi har prova-på-kväll för föräldrar och andra intresserade.

– Okej, dags att köra i gång. Vi brukar säga minst tio varv.Runt väggarna i Hummelstahallen suckas och skrattas det lite åt aktivitetsledaren Richard Engströms välkomstord.I kväll har nämligen föräldrarna kommit hit för att testa det som deras barn gör varje dag, har ett pulshöjande aktivitetspass.

Källa: Föräldrarna fick pröva på barnens idrott i skolan

Pedagogiskt forum, träff 5

Så är vi igång igen, pedagogiskt forum träff 5 gick av stapeln tisdagen den 1 september och det känns spännande och utmanande. Jag har tidigare gjort flera inlägg om mitt utvecklingsprojekt samt de tillfällen av pedagogiskt forum som jag har hållit i tidigare, dessa hittar du här.

Syftet med träff 5: Ett tillfälle att samla ihop nya och gamla deltagare och tillsammans få en nystart i arbetet med kollegiala observationer.

Målet med träff 5: Efter dagens tillfälle skall alla deltagare känna till syftet med observationer. Arbetet med en mall för kollegiala observationer/klassrumsbesök på Hummelstaskolan ska vara påbörjad.

Planering

Var börjar man när senaste träffen var för 5 månader sedan, personer har slutat och personer har kommit till? Tillfälle 5 var planerat till i maj men fick ställas in p.g.a. olika anledningar (ni vet hur det ser ut i skolan i slutet av en termin), tillfälle 4 var i april. På något sätt var jag tvungen att fånga upp gänget som varit med sedan tidigare samtidigt som jag skulle introducera de personer som aldrig varit med. Det krävdes alltså en hel del repetition samtidigt som en viss introduktion var tvungen att göras. Några var redan i en process andra skulle påbörja sin.

I väldigt korta drag strukturerade jag upp träffen såhär:

  • Introduktion av projektet – mål och syfte
  • Backspegel
  • Kollegiala observationer – vad, varför och hur?
  • Exempel på en modell för kollegialt lärande genom klassrumsbesök

En planering av innehåll kräver en hel del bearbetning av litteratur, sökningar på nätet och mycket datorarbete. Jag lägger upp mina planeringar i Word eller i Google drive. Fördelen med ”driven” är att jag kan komma åt mitt arbete var som helst. Mina presentationer brukar jag lägga upp som en PowerPoint eller en Prezi.

Introduktion

Eftersom en del av mina kollegor är nya på skolan, och i kommunen, började jag träffen med att presentera mitt utvecklingsprojekt, varför jag driver detta, målet samt förutsättningarna för våra träffar.

Syfte: Synliggöra framgångsfaktorer vad gäller ledarskap och förhållningssätt i klassrummet, att bli medveten om sambandet mellan dig som pedagog och elevers måluppfyllelse.

Mål: Högre måluppfyllelse

Förutsättningar: Fysisk närvaro – infinna sig på plats, Psykisk närvaro – engagemang, allas ansvar

Sedan valde jag att göra en kort tillbakablick, detta för att nya medarbetare skulle få ett hum om vad vi gjort tidigare men också för att övriga medarbetare skulle färska upp minnet.

Efter denna introduktion kom jag fram till träffens huvudämne: kollegiala observationer. Det var där vi var i våras, pedagogiskt forum, träff 4 var en introduktion till detta arbete och det var där träff 5 nu tog vid.

Kollegiala observationer

Jag presenterade syftet med kollegiala observationer och hur de faktiskt är en framgångsfaktor för bättre skolresultat. Att kollegor analyserar och utvärderar sin undervisning och för kollegiala samtal med fokus på utveckling gynnar skolresultaten. Lärare lär i samspel med varandra samt genom att inspireras och kritiskt granskas av kollegor.

Modell för kollegialt lärande

Förstelärarna på Komvux Malmö Södervärn: Elisabet Bellander, Jennifer Brehmer, Camilla Eckersten och Patrik Sandberg har arbetet fram en modell för kollegialt lärande genom klassrumsbesök. Denna har inspirerat mig till att lärarna på Hummelstaskolan ska arbeta fram sin egen modell för kollegiala observationer.

Min tanke med att skapa en egen modell, istället för att använda någon annans, är först och främst att få ett gemensamt verktyg i arbetet med observationer som är förankrat i alla som sedan skall använda detta. Jag vill också komma åt själva arbetsprocessen som sker då vi arbetar fram vår modell. Det blir många didaktiska frågor som diskuteras såsom vad, hur och varför, vilket gör att vi under tiden som vi arbetar fördjupar oss ytterligare i kollegiala observationer och syftet med dessa.

Under pedagogiskt forum tillfälle 5 påbörjade vi arbetet med vår modell genom gruppdiskussioner kring hur just vår modell skall se ut. Det som respektive grupp kom fram till kommer jag att sammanställa till ett dokument som vi sedan gemensamt skall redigera och bearbeta tills det känns rätt och genomarbetat.

Kollegor i arbete

Kollegor i arbete

 

 

 

 

 

 

Pedagogiskt forum, träff 3

Pedagogiskt forum, det tredje i ordningen, hölls den 3 mars. Mitt i perioden av sjukdomar med hög frånvaro och dessutom en missuppfattning vad gällde tiden, träffades vi trots allt i mitt klassrum.

P.g.a. omständigheter kunde jag bara närvara så pass länge att jag hann inleda och sätta mina kollegor i arbete men precis som med lärarlösa lektioner blev arbetet inte så bra utan en tydlig ledare.

Syfte och mål med tillfälle 3

För mig är det viktigt att det finns ett klart syfte och ett klart mål med varje tillfälle och inför detta tillfället hade jag formulerat följande:

Syfte: Följa upp de olika ”uppdragen” som bestämdes vid föregående tillfälle samt få ett tillfälle till att boka in kollegiala observationer.

Mål: efter aktuellt tillfälle skall var och en ha bokat in ett besök hos en kollega samt ha ett besök inbokat hos sig själv.

Innehåll

Mina kollegor fick i uppgift att följa tre olika steg under passet:

Steg 1 – en uppföljning från föregående tillfälle då de fick följande uppgift: ”Ge varandra ett uppdrag, utifrån det som ni har diskuterat, att göra el. tänka extra mycket på tills ni ses nästa gång. Det kan t.ex. vara något som ni efter dagens diskussioner har förstått att ni behöver visa tydligare, eller något som ni fram tills nu, trott er visa men som ni nu inser att ni inte har synliggjort alls.”

De fick utifrån detta uppdrag diskutera följande:

  • Hur gick det rent allmänt?
  • Hur arbetade du med ditt uppdrag konkret?
  • Har du haft uppdraget i fokus hela tiden sedan sist (och inte bara aktivt de första dagarna efter förra tillfället)?
  • Har du fått någon respons av andra t.ex. av dina elever? D.v.s. har ditt uppdrag varit en sådan stor förändring hos dig att det har synts utifrån?
  • Upplever du, genom det du har gjort sedan sist, någon förändring; 1) på omgivningen 2) hos dig själv?
  • Har du gjort några andra reflektioner under perioden som du vill delge övriga (som är kopplat till det uppdrag du fick)?

Steg 2 – en gemensam utvärdering av tillfälle 1-3 där de fick utgå från följande frågor:

  1. Gör en kort sammanfattning av de tillfällen som vi har haft hittills och de diskussioner som ni har haft i gruppen. Fundera t.ex. över följande:
  2. Har ni haft djupa diskussioner eller mer ytliga?
  3. Vad har diskussionerna givit gruppen, dig som person, dig som pedagog?
  4. Har diskussionerna fått dig att tänka vidare på förhållningssätt och barnsyn i ditt dagliga arbete eller är det bara något du tänker på vid våra träffar?
  5. Annat som ni i gruppen vill lyfta fram.

Steg 3 – planering av kollegiala observationer utifrån följande givna punkter:

  • Innan ni avslutar skall ni boka in klassrumsbesök hos varandra. Alla skall bli observerade av en kollega och alla skall observera en kollega, organisera era besök utifrån detta. Avsätt gärna tid till återkoppling efteråt om det går (mer tid kommer att ges vid nästa pedagogiska forum, datum är inte planerat ännu). OBS; Observera inte samma person som ni blir observerad av.
  • Om någon i er grupp fattas planera ändå in vem som skall observera vem. Ni ansvarar för att personen i fråga blir informerad om de olika besöken samt tar kontakt för att bestämma fokusområde med denna.
  • Bestäm ett tydligt och konkret fokusområde som ni vill att er besökare skall observera. Detta skall vara kopplat till era diskussioner i gruppen samt helst också till det uppdrag som ni fick av era kollegor inför tillfälle 3.

Summering

Planeringen av tillfälle 3 ser nog bättre ut än vad själva genomförandet blev. Det är sårbart när många är borta, de diskussioner som man påbörjat i grupperna stannar av och man måste ibland förklara för dem som missat ett tillfälle vad som sagts sedan sist.

Nåja, ibland blir inte saker och ting så som man har tänkt men det kommer nya tillfällen. Den 14 april är det dags för pedagogiskt forum, träff 4 🙂

 

 

 

Föreläsning om MEIH

På Hummelstaskolan driver vi ett projekt som heter Mer i Energi i Hummelsta, förkortat MEIH. Jag har bloggat om projektet tidigare vilket du kan läsa om här.

Är du mer intresserad av projektet så kan du nu lyssna till vår idrottslärare, Mattias Hertz, som föreläser om projektet på Skolidrottsforum på Fyrishov den 25/4 kl. 16.30.

För mer information läs här

Pedagogiskt forum, träff 2

I tisdags (150113) var det så dags för ett nytt pedagogiskt forum, träff två i ordningen. Hur många träffar det kommer att bli är inte planerat, men att arbetet är ett långsiktigt arbete är både jag, min chef och mina kollegor på det klara med. Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om mitt utvecklingsprojekt på den egna skolan vilket är upphovet till de pedagogiska forum som jag nu håller i. Hur den första träffen fortlöpte och mina tankar bakom den kan du läsa om här.

När jag planerade träff 1 hade jag en tanke om att den skulle bygga upp innehållet i träff 2, likaså tänkte jag i planeringen av träff 2 d.v.s. att den ska ligga till grund för träff 3. Min tanke med att göra så är att innehållet i träffarna delvis skapas utifrån mina kollegor, utifrån deras reflektioner och frågeställningar. På det viset känner de igen sig och det blir frågor som känns aktuella för alla. Samtidigt som jag är lyhörd för detta har jag alltid ett eget syfte och mål med varje träff, som jag presenterar i starten av varje tillfälle.

Tema

Det övergripande temat för alla träffar är Förhållningssätt och ledarskap i klassrummet men beroende på vilken befattning man har så får begreppet klassrum stå för den aktuella miljö som man vistas i. På mina träffar deltar alla undervisande lärare, speciallärare samt rektor.

Syfte och mål

Mitt syfte med träff 2 hade jag formulerat så här riktat mot mina kollegor; väcka tankar kring hur du ser på dig själv som pedagog inifrån, kontra hur omgivningen ser på dig som pedagog utifrån. Det kan låta invecklat men vad jag menar är att den syn vi har på oss själva, som vi tror oss agera utifrån, kanske inte alltid uppfattas på samma sätt av omgivningen. Jag kanske tror mig sända tydliga signaler men blir istället hela tiden missuppfattad.

Utifrån syftet hade jag formulerat de diskussionsfrågor som användes under träffen, vilka skulle ligga till grund för att slutligen nå målet som jag formulerade så här: hitta ett utvecklingsområde hos dig själv som pedagog att arbeta vidare med.

Upplägg

Precis som vid första tillfället hade jag en Prezi som stöd men den här gången bara i inledningen. Jag presenterade syfte, mål och vi tittade tillbaka i backspegeln på vad vi gjort förra gången. Efter detta repeterade vi de tre olika barnsyner som vi diskuterade under föregående tillfälle; barn är medmänniskor, barn är irrationella samt vuxna vet bättre, för att sedan se och diskutera de konkreta exempel som mina kollegor hade formulerat utifrån sina egna erfarenheter.

SAM_5137

Här kan du se hela den prezi som jag använde.

Efter prezin fick mina kollegor arbeta i de grupper som de delades in i föregående tillfälle. Gruppindelningar är alltid svåra att göra så att de blir bra och frågan om de ska vara beständiga eller göras om inför varje tillfälle bör också beaktas. I mitt upplägg har jag valt att mina kollegor får vara samma arbetsgrupper varje gång. Jag ser en fördel med detta då jag vill komma åt djupare diskussioner i grupperna.

Den första gruppdiskussionen för dagen utgick från de frågeställningar (se nedan) som grupperna formulerade föregående tillfälle, de gavs ca 20 min till detta för att sedan återsamlas och delge sådant man ville lyfta till diskussion med hela gruppen.

Resterande del av tillfälle 2 styrdes upp med riktning mot det aktuella målet, hur gruppernas arbetsuppgifter och diskussionsfrågor såg ut kan du se nedan där jag har infogat de dokument som jag hade förberett.

SAM_5136 SAM_5135 SAM_5134 SAM_5133

Precis som den första träffen tog den här träffen, även den, drygt 2 timmar.

Jag fick mycket positiv respons efter träffen, flera kollegor hade djupa och intressanta diskussioner och tackade så mycket för detta. Det känns extra bra för det är precis dit jag vill att mina kollegor ska komma och det inspirerar mig till fortsatt arbete. Tillfälle 3 planeras att gå av stapeln någon dag i mars.

Gruppernas diskussionsfrågor utifrån artikel

Uppföljning, synliggöra sin barnsyn

Diskutera och förbered inför tillfälle 3

 

 

 

Entreprenöriellt lärande 140428

Tidigare på bloggen har jag skrivit om den utbildning som jag och mina kollegor påbörjade i EPL den 30 oktober 2013. Under senvintern hade vi sedan handledning av Daniel Gottnier (som var vår utbildare), från Me University, för att sedan under våren ha ytterligare 2 utbildningsdagar.

I det här inlägget kommer jag att sammanfatta utbildningsdagen som vi hade den 28/4-14.
 
Entreprenöriellt lärande

Daniel Gottnier börjar med att kort repetera föregående utbildningsdag. Han visar bilden av ”Strategiskt Entreprenöriellt Lärande” och den process som eleven måste genomgå för att nå en ökad grad av autonomi. Autonomi handlar om förmågan att leda sig själv.

Daniel repeterar nuläge, resultat och strategi:

Nuläge – d.v.s. startpunkten där vi kartlägger var vi befinner oss och bestämmer oss för vart det är vi vill leda våra elever, vad vi vill att de ska uppnå.

Strategi – d.v.s. alla de verktyg som vi har att röra oss med t.ex.resurser, organisation, förhållningssätt osv. Dessa delas in i 3 grupper: pedagogiska arbetsformer, pedagogens arbete samt systemet. I detta momentet är det viktigt att vi diskuterar HUR vi ska göra och det är mycket viktigt att alla i arbetslaget skickar ut samma signaler till eleverna.

Resultat – det är hit vi vill nå genom de olika kompetenser som MeUniversity presenterat för oss tidigare  i utbildningen (se foto nedan). Dessa återkommer vi till kontinuerligt genom arbetet med EPL men även genom den nya samlade läroplanen Lgr-11.

Eleven skall själv leda sina processer mot utveckling och dessa är processer av kunskap, inovation och självkunskap.

Pedagogens roll är i detta arbete att hitta aktiviteter som är värdeskapande för eleven. Värdeskapande aktiviteter kan du läsa mer om i mitt tidigare inlägg ”Klassblogg en värdeskapande aktivitet”. Pedagogen måste också bli medveten om och skapa utrymme för elevers styrkor, talanger och intressen.

När Daniel har repeterat föregående utbildningsdag tar han upp ämnet årshjul.

Årshjul

Att skapa ett årshjul är en av alla de övergripande strategier vi kan använda oss av i arbetet med EPL. Genom att göra årshjul synliggör vi vår vision, vårt mål samt vår övergripande plan över hur vi skall nå målet. Vad vi ska göra kommer in senare i processen.

Så här beskriver Daniel de olika fälten i årshjulet, inifrån mitten och ut:
 
Vision (mittfältet)
Övergripande målsättning över läsåret. Vart vill vi leda våra elever?

Mål (Hit vill vi nå, här vill vi vara om ett år)
  • Vad vill vi se i eleven – progressionen
  • Hur skall eleven ha det under tiden?
  • Hur skall vi arbeta?
Hur (Andra cirkeln utifrån)
Hur gör vi för att nå målet på ett övergripande plan oavsett ämne?
 
Vad (yttersta cikeln)

Vad vi ska göra kommer in senare i processen när vi har övriga bitar klara för oss.

”Tårtbit”

Daniel menar att man också kan lyfta ur olika ”tårtbitar” ur årshjulet – olika fokusområden. Varje ”tårtbit” kan sträcka sig över 2-4 veckor. De måste ha en tydlig målsättning utifrån t.ex. vald kompetens, eller fokus på någon vald förmåga ur Lgr 11. Det är en fördel att lyfta ut kompetens och förmåga först, sedan planera arbetsområde utifrån dessa.

Uppdrag

Det är viktigt att ge eleverna utmanade uppdrag då detta är en tydlig pedagogisk arbetsform. Hos eleverna kräver utmaningar aktivitet, ansvarstagande och det blir skapt läge. Daniel poängterar vikten av att uppdragen placeras i ett tydligt sammanhang. För att få med alla elever i arbetet är det ofta till fördel att plötsligt ändra förutsättningar för uppdraget. Något fattas, tiden dras ner el något liknande så att eleverna måste hitta en lösning till situationen.

Reflektioner och diskussioner under dagen

Jag arbetar i arbetslag 4-6 och undervisar i åk 4-5 när vi deltar i utbildningen. I arbetslaget diskuterar vi mycket kring vilken kompetens som vi behöver arbeta med hos eleverna och vi enas kring ”lösningsorienterat tänkande”. Vi ser i våra klassrum, oavsett vilket ämne vi undervisar i, att många elever fastnar då de inte direkt får hjälp. De kommer sig inte för att ta egna initiativ, eller de vet kanske inte vilka olika strategier de kan använda sig av!

Vi nöter och stöter med varandra, diskuterar hur vi tänker och hur olika vi ibland tänker. Under diskussionernas gång delar vi även många idéer som jag tänker att jag vid ett senare tillfälle skall bygga vidare på och utveckla t.ex.

  • ”Extraskåpet” – skåp med extrauppgifter.som eleverna kan hämta om de kör fast och måste vänta. Viktigt att uppgifterna i skåpet passar alla.
  • Vid grupparbeten och redovisningar gå ut med informationen om att ”alla måste kunna svara på frågan – osagt vem som skall redovisa”. Detta för att få alla lika delaktiga i grupparbetet.
  • No hands up! Ta bort handuppräckning för att svara på frågor.
  • Frågor på ungefär tre olika nivåer –  elevanpassa så att alla kan svara.
  • I matematik: ge eleven en ma-uppgift – ”Det här är svaret! Hur kommer du dit?”
  • ”Exit tickets” i slutet av en lektion el i slutet av dagen.
  • Göra årshjul inom varje ämne som jag undevisar i.
Ur våra diskussioner framkom även flera utvecklingsområden för arbetslaget att arbeta vidare med bl.a:
  • Diskutera vilka signaler vi sänder ut till eleverna.
  • Kontinuerligt skapa utrymme för att diskutera de olika kompetenserna
  • Delge varandra hur vi arbetar med de olika kompetenserna i klassrummen/verksamheterna
  • Koppla de olika kompetenserna till förmågorna i Lgr 11
  • Hitta gemensamma strategier för att utveckla elevernas lösningsorienterade tänkande
Vår utmaning nu är att hitta tid till möten där vi kan arbeta med våra utvecklingsområden!

Pedagogiskt forum, träff 1

I ett tidigare inlägg har jag berättat om mitt utvecklingsprojekt på den egna skolan. Jag har fått fria händer vad gäller planering av uppdraget och hur jag vill gå till väga. Det som är svårast i arbetet är tiden för sammankomster, i vår lärarvardag har vi tajta scheman, mycket undervisningstid och flera inbokade möten.

Vi är tre förstelärare på skolan och vi har alla var sitt utvecklingsprojekt som skall arbetas med, detta gör att det blir än mer sammankomster att boka in. Vi har gjort som så att vi har planerat in pedagogiska forum för våra projekt under redan inbokade lärarträffar så att det inte skall bli ytterligare möten. Vi kommer även att kunna använda oss av studiedagar och någon gång även utnyttja arbetslagstiden.

Den 2/12 – 14 bjöd jag in mina kollegor till min första träff. Temat för dagen var ”Kollegialt lärande och barnsyn”. Mitt utvecklingsprojekt handlar om lärares förhållningssätt och ledarskap i klassrummet och jag har funderat mycket kring i vilken ände jag ska börja. Jag vill t.ex. inte presentera aktuell forskning i ämnet och sedan försöka få alla att följa ”den rätta vägen”. Jag tänker att jag på något sätt måste börja från början och då få mina kollegor att reflektera över sin barnsyn, sin syn på lärande och sina tankar kring bemötande. Jag tror att starten på arbetet finns i oss själva och utifrån våra egna reflektioner kommer jag sedan att lägga upp arbetet vidare. Syftet med mitt första forum blev därför; att väcka inre tankar om det egna pedagogiska ledarskapet och målet; känna till vad kollegialt lärande innebär samt lägga grunden till ett pedagogiskt ställningstagande.

Jag ville, genom det upplägg som jag gjorde, väcka någon form av reflektion kring olika sätt att se på barn, bemötande och lärande.

Arbetsgången lade jag in i en Prezi, Prezi är en moln-tjänst där du kan skapa presentationer online. Jag startade upp arbetet med att presentera syfte och mål med forumet samt lite kort information om upplägget vidare, jag lyfte tankar om vikten av kollegialt lärande och vi såg sedan en film: ”Lärares professionella lärande och utveckling – Helen Timperley” av Ola Henningsson, som vi sedan kort samtalade om.

Efter filmen styrde jag över till ämnet barnsyn och hur olika vi bemöter barn beroende på vilken barnsyn vi har. Här ville jag nu komma åt varje kollegas egna tankar så jag valde att låta dem flödesskriva (se bild 6-10 i nedanstående Prezi). De fick skriva i ca 5 min/område, vilket resulterade i 3 olika textstycken var. Uppgiften var sedan att stryka under ett ord eller en mening ur varje stycke som man kände lite extra för. Dessa understrykningar fick mina kollegor sedan läsa upp, precis som när eleverna läser stafettläsning, ur ett stycke i taget. Resultatet blev att många viktiga tankar lyftes i rummet, alla hade varit delaktiga i arbetet och förhoppningsvis fått syn på en bit av sitt inre pedagogiska rum.

iPhone Image B20210iPhone Image B20257

Efter ovanstående moment valde jag att utgå från tre påståenden (se bild 11-14 i nedanstående Prezi). Mina kollegor fick diskutera ett påstående i taget, med sin granne. Dessa påståenden hade jag tagit från en artikel om olika slags barnsyn och hur olika vuxna bemöter barn beroende på vilken barnsyn de har. Denna artikel ”Självbilden och pedagogens påverkan” av Eva Johansson, fick sedan var och en läsa i lugn och ro för att sedan i grupper om ca 4 personer diskutera innehållet. Jag hade förberett diskussionsfrågor att utgå ifrån, dessa hittar du här: Gruppdiskussion utifrån artikel. De två sista frågorna är tänkta som underlag inför nästa pedagogiska forum.

iPhone Image B20233

Efter gruppdiskussionerna hade vi en återsamling, jag presenterade kommande forum och ”läxan” inför denna som löd enligt följande; ”Fundera över hur du synliggör din barnsyn i klassrummet, i din undervisning, i ditt ledarskap samt i ditt förhållningssätt då du möter dina elever. Skriv ner ett eller ett par exempel och ta med till nästa tillfälle som är den 13/1.”

Jag hoppas att mina kollegor gick hem med tankar och funderingar över sin egen barnsyn. Är du intresserad av att göra något liknande så är du välkommen att använda mitt upplägg. Träffen tog ganska precis 2 timmar.

Prezi om kollegialt lärande och barnsyn

 

Utvecklingsprojekt

I min roll som förstelärare har jag i samråd med rektor formulerat ett utvecklingsprojekt på den egna skolan. Det övergripande temat är ”Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet”. Det är ett långsiktigt arbete som i slutändan skall resultera i högre måluppfyllelse.

Forskningen visar tre övergripande kompetenser hos lärare som har starka samband med elevers lärande och studieprestationer; relationell kompetens, ledarkompetens samt didaktisk kompetens (Håkansson & Sundberg, 2013).

Relationell kompetens

Vad gäller den relationella kompetensen finns det flera olika ledord, några av dem finns här:

Passion – nivån av entusiasm som läraren visar

Respekt – en tro på att eleverna har potential för att lära

Engagemang – för varje elev, lärandet och själva undervisningen

Omsorg – läraren ser till elevens bästa

Tillit – ett tillåtande klassrum där eleven vågar göra misstag

Förtroende – mellan lärare elev, elev – elev. Misslyckanden välkomnas och lärande är coolt.

Ledarkompetens

Ledarkompetens handlar bl.a. om:

  1. Noggrann planering med tydliga starter, repetitioner, uppföljningar, feedback.
  2. Ett medvetet val angående vad läraren skall undervisa om samt ett medvetet val av svårighetsnivå
  3. Tydliga undervisningsmål, utmanande mål och inte enbart ”Gör-ditt-bästa-mål”
  4. Elevstödjande ledning som involverar eleverna i valet av aktiviteter. Möjlighet för elever att ta ansvar.
  5. Aktivering och motivering av elever
  6. Organisation – medvetet arbete med att organisera elevernas lärande i olika undervisningsformer och gruppkonstellationer.
  7. Synligt ledarskap
  8. Formativ bedömning där läraren lär tillsammans med eleverna

”Läraren blir den lärande i sin egen undervisning, eleven blir sin egen lärare” (Hattie, 2012)

Didaktisk kompetens

Den didaktiska kompetensen bygger på lärarens höga ämneskompetens. Läraren är mindre bunden till läromedel och har en förmåga att använda ett varierat material.

Forskningen har försökt att utröna effektiva metoder för elevers måluppfyllelse, men det är inte metoderna i sig som är avgörande för eleverna utan hur läraren använder dessa. Metoder som grundar sig på att eleverna är aktivt involverade ses dock som framgångsrika metoder, detsamma gäller metoder som är mer utmanande än andra och som uppmuntrar till metakognition och abstrakt kommunikation.

 

Referenser

Hattie, John (2012) Synligt lärande för lärare. Natur & Kultur

Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2012) Utmärkt undervisning – framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning