Pedagogiskt forum, träff 3

Pedagogiskt forum, det tredje i ordningen, hölls den 3 mars. Mitt i perioden av sjukdomar med hög frånvaro och dessutom en missuppfattning vad gällde tiden, träffades vi trots allt i mitt klassrum.

P.g.a. omständigheter kunde jag bara närvara så pass länge att jag hann inleda och sätta mina kollegor i arbete men precis som med lärarlösa lektioner blev arbetet inte så bra utan en tydlig ledare.

Syfte och mål med tillfälle 3

För mig är det viktigt att det finns ett klart syfte och ett klart mål med varje tillfälle och inför detta tillfället hade jag formulerat följande:

Syfte: Följa upp de olika ”uppdragen” som bestämdes vid föregående tillfälle samt få ett tillfälle till att boka in kollegiala observationer.

Mål: efter aktuellt tillfälle skall var och en ha bokat in ett besök hos en kollega samt ha ett besök inbokat hos sig själv.

Innehåll

Mina kollegor fick i uppgift att följa tre olika steg under passet:

Steg 1 – en uppföljning från föregående tillfälle då de fick följande uppgift: ”Ge varandra ett uppdrag, utifrån det som ni har diskuterat, att göra el. tänka extra mycket på tills ni ses nästa gång. Det kan t.ex. vara något som ni efter dagens diskussioner har förstått att ni behöver visa tydligare, eller något som ni fram tills nu, trott er visa men som ni nu inser att ni inte har synliggjort alls.”

De fick utifrån detta uppdrag diskutera följande:

  • Hur gick det rent allmänt?
  • Hur arbetade du med ditt uppdrag konkret?
  • Har du haft uppdraget i fokus hela tiden sedan sist (och inte bara aktivt de första dagarna efter förra tillfället)?
  • Har du fått någon respons av andra t.ex. av dina elever? D.v.s. har ditt uppdrag varit en sådan stor förändring hos dig att det har synts utifrån?
  • Upplever du, genom det du har gjort sedan sist, någon förändring; 1) på omgivningen 2) hos dig själv?
  • Har du gjort några andra reflektioner under perioden som du vill delge övriga (som är kopplat till det uppdrag du fick)?

Steg 2 – en gemensam utvärdering av tillfälle 1-3 där de fick utgå från följande frågor:

  1. Gör en kort sammanfattning av de tillfällen som vi har haft hittills och de diskussioner som ni har haft i gruppen. Fundera t.ex. över följande:
  2. Har ni haft djupa diskussioner eller mer ytliga?
  3. Vad har diskussionerna givit gruppen, dig som person, dig som pedagog?
  4. Har diskussionerna fått dig att tänka vidare på förhållningssätt och barnsyn i ditt dagliga arbete eller är det bara något du tänker på vid våra träffar?
  5. Annat som ni i gruppen vill lyfta fram.

Steg 3 – planering av kollegiala observationer utifrån följande givna punkter:

  • Innan ni avslutar skall ni boka in klassrumsbesök hos varandra. Alla skall bli observerade av en kollega och alla skall observera en kollega, organisera era besök utifrån detta. Avsätt gärna tid till återkoppling efteråt om det går (mer tid kommer att ges vid nästa pedagogiska forum, datum är inte planerat ännu). OBS; Observera inte samma person som ni blir observerad av.
  • Om någon i er grupp fattas planera ändå in vem som skall observera vem. Ni ansvarar för att personen i fråga blir informerad om de olika besöken samt tar kontakt för att bestämma fokusområde med denna.
  • Bestäm ett tydligt och konkret fokusområde som ni vill att er besökare skall observera. Detta skall vara kopplat till era diskussioner i gruppen samt helst också till det uppdrag som ni fick av era kollegor inför tillfälle 3.

Summering

Planeringen av tillfälle 3 ser nog bättre ut än vad själva genomförandet blev. Det är sårbart när många är borta, de diskussioner som man påbörjat i grupperna stannar av och man måste ibland förklara för dem som missat ett tillfälle vad som sagts sedan sist.

Nåja, ibland blir inte saker och ting så som man har tänkt men det kommer nya tillfällen. Den 14 april är det dags för pedagogiskt forum, träff 4 🙂

 

 

 

Pedagogiskt forum, träff 1

I ett tidigare inlägg har jag berättat om mitt utvecklingsprojekt på den egna skolan. Jag har fått fria händer vad gäller planering av uppdraget och hur jag vill gå till väga. Det som är svårast i arbetet är tiden för sammankomster, i vår lärarvardag har vi tajta scheman, mycket undervisningstid och flera inbokade möten.

Vi är tre förstelärare på skolan och vi har alla var sitt utvecklingsprojekt som skall arbetas med, detta gör att det blir än mer sammankomster att boka in. Vi har gjort som så att vi har planerat in pedagogiska forum för våra projekt under redan inbokade lärarträffar så att det inte skall bli ytterligare möten. Vi kommer även att kunna använda oss av studiedagar och någon gång även utnyttja arbetslagstiden.

Den 2/12 – 14 bjöd jag in mina kollegor till min första träff. Temat för dagen var ”Kollegialt lärande och barnsyn”. Mitt utvecklingsprojekt handlar om lärares förhållningssätt och ledarskap i klassrummet och jag har funderat mycket kring i vilken ände jag ska börja. Jag vill t.ex. inte presentera aktuell forskning i ämnet och sedan försöka få alla att följa ”den rätta vägen”. Jag tänker att jag på något sätt måste börja från början och då få mina kollegor att reflektera över sin barnsyn, sin syn på lärande och sina tankar kring bemötande. Jag tror att starten på arbetet finns i oss själva och utifrån våra egna reflektioner kommer jag sedan att lägga upp arbetet vidare. Syftet med mitt första forum blev därför; att väcka inre tankar om det egna pedagogiska ledarskapet och målet; känna till vad kollegialt lärande innebär samt lägga grunden till ett pedagogiskt ställningstagande.

Jag ville, genom det upplägg som jag gjorde, väcka någon form av reflektion kring olika sätt att se på barn, bemötande och lärande.

Arbetsgången lade jag in i en Prezi, Prezi är en moln-tjänst där du kan skapa presentationer online. Jag startade upp arbetet med att presentera syfte och mål med forumet samt lite kort information om upplägget vidare, jag lyfte tankar om vikten av kollegialt lärande och vi såg sedan en film: ”Lärares professionella lärande och utveckling – Helen Timperley” av Ola Henningsson, som vi sedan kort samtalade om.

Efter filmen styrde jag över till ämnet barnsyn och hur olika vi bemöter barn beroende på vilken barnsyn vi har. Här ville jag nu komma åt varje kollegas egna tankar så jag valde att låta dem flödesskriva (se bild 6-10 i nedanstående Prezi). De fick skriva i ca 5 min/område, vilket resulterade i 3 olika textstycken var. Uppgiften var sedan att stryka under ett ord eller en mening ur varje stycke som man kände lite extra för. Dessa understrykningar fick mina kollegor sedan läsa upp, precis som när eleverna läser stafettläsning, ur ett stycke i taget. Resultatet blev att många viktiga tankar lyftes i rummet, alla hade varit delaktiga i arbetet och förhoppningsvis fått syn på en bit av sitt inre pedagogiska rum.

iPhone Image B20210iPhone Image B20257

Efter ovanstående moment valde jag att utgå från tre påståenden (se bild 11-14 i nedanstående Prezi). Mina kollegor fick diskutera ett påstående i taget, med sin granne. Dessa påståenden hade jag tagit från en artikel om olika slags barnsyn och hur olika vuxna bemöter barn beroende på vilken barnsyn de har. Denna artikel ”Självbilden och pedagogens påverkan” av Eva Johansson, fick sedan var och en läsa i lugn och ro för att sedan i grupper om ca 4 personer diskutera innehållet. Jag hade förberett diskussionsfrågor att utgå ifrån, dessa hittar du här: Gruppdiskussion utifrån artikel. De två sista frågorna är tänkta som underlag inför nästa pedagogiska forum.

iPhone Image B20233

Efter gruppdiskussionerna hade vi en återsamling, jag presenterade kommande forum och ”läxan” inför denna som löd enligt följande; ”Fundera över hur du synliggör din barnsyn i klassrummet, i din undervisning, i ditt ledarskap samt i ditt förhållningssätt då du möter dina elever. Skriv ner ett eller ett par exempel och ta med till nästa tillfälle som är den 13/1.”

Jag hoppas att mina kollegor gick hem med tankar och funderingar över sin egen barnsyn. Är du intresserad av att göra något liknande så är du välkommen att använda mitt upplägg. Träffen tog ganska precis 2 timmar.

Prezi om kollegialt lärande och barnsyn

 

Utvecklingsprojekt

I min roll som förstelärare har jag i samråd med rektor formulerat ett utvecklingsprojekt på den egna skolan. Det övergripande temat är ”Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet”. Det är ett långsiktigt arbete som i slutändan skall resultera i högre måluppfyllelse.

Forskningen visar tre övergripande kompetenser hos lärare som har starka samband med elevers lärande och studieprestationer; relationell kompetens, ledarkompetens samt didaktisk kompetens (Håkansson & Sundberg, 2013).

Relationell kompetens

Vad gäller den relationella kompetensen finns det flera olika ledord, några av dem finns här:

Passion – nivån av entusiasm som läraren visar

Respekt – en tro på att eleverna har potential för att lära

Engagemang – för varje elev, lärandet och själva undervisningen

Omsorg – läraren ser till elevens bästa

Tillit – ett tillåtande klassrum där eleven vågar göra misstag

Förtroende – mellan lärare elev, elev – elev. Misslyckanden välkomnas och lärande är coolt.

Ledarkompetens

Ledarkompetens handlar bl.a. om:

  1. Noggrann planering med tydliga starter, repetitioner, uppföljningar, feedback.
  2. Ett medvetet val angående vad läraren skall undervisa om samt ett medvetet val av svårighetsnivå
  3. Tydliga undervisningsmål, utmanande mål och inte enbart ”Gör-ditt-bästa-mål”
  4. Elevstödjande ledning som involverar eleverna i valet av aktiviteter. Möjlighet för elever att ta ansvar.
  5. Aktivering och motivering av elever
  6. Organisation – medvetet arbete med att organisera elevernas lärande i olika undervisningsformer och gruppkonstellationer.
  7. Synligt ledarskap
  8. Formativ bedömning där läraren lär tillsammans med eleverna

”Läraren blir den lärande i sin egen undervisning, eleven blir sin egen lärare” (Hattie, 2012)

Didaktisk kompetens

Den didaktiska kompetensen bygger på lärarens höga ämneskompetens. Läraren är mindre bunden till läromedel och har en förmåga att använda ett varierat material.

Forskningen har försökt att utröna effektiva metoder för elevers måluppfyllelse, men det är inte metoderna i sig som är avgörande för eleverna utan hur läraren använder dessa. Metoder som grundar sig på att eleverna är aktivt involverade ses dock som framgångsrika metoder, detsamma gäller metoder som är mer utmanande än andra och som uppmuntrar till metakognition och abstrakt kommunikation.

 

Referenser

Hattie, John (2012) Synligt lärande för lärare. Natur & Kultur

Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2012) Utmärkt undervisning – framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning

 

 

 

 

 

 

Bokinspiration

I samarbete med Enköpings kommun, och som en del av mitt försteläraruppdrag, arrangerade jag i april – 14 något som jag kallade för bokinspiration på huvudbiblioteket. Bibliotekarie Andreas Frid presenterade engelska böcker för barn och ungdomar, som vi lärare kan arbeta med i undervisningen.


Foto: Cecilia Bergentz

Andreas presenterade i huvudsak böcker från förlaget Barrington Stoke, vilket är ett brittiskt förlag. Böckerna utspelar sig ofta i London eller i Londons förorter och är relativt tuffa böcker med mogna ämnen som lockar elever från åk 4 och uppåt. De har ett enkelt typsnitt och är ofta lättlästa.

Litt.lista Barrington Stoke

Combes, Alan,  ”The Dead Man Files” (bra och lättlästa böcker)

Foto: Cecilia Bergentz

Brooks, Kevin, Johnny Delgado – ”Private detective”  (del 1 i serien)

Brooks, Kevin, Johnny Delgado – ”Like father, like son” (del 2 i serien)

Burgess, Melvin, ”Old Bag” (avancerad nivå med mycket slang)

Cann, Kate”Text game” (omtyckt av flickor)

Kenrick, Joanna”Mine” (passar bättre för 13 år och uppåt)

Lovegrove, James”Kill Swap” (J, Lovegrove skriver böcker som ofta tar upp olika funderingar kring livet)

Lovegrove, James, ”Dead Brigade”

K. Brooks är en författare som Andreas slår ett extra slag för, han är mycket bra! Författaren har även skrivit romaner bl.a. ”Being” som även finns översatt till svenska; ”Jagad”.

Flera av ovanstående böcker har översatts till svenska av Argasso förlag, bl.a. böckerna om Johnny Delgado

Ett annat förlag som Andreas presenterade var Orca Soundings och böckerna han presenterade därifrån passar elever från ca åk 8 och uppåt, även gymnasium.

Litt.lista Orca Soundings
 
Telgemeier, Raina   ”Drama”

Telgemeier, Raina   ”Smile”

Graphic Novels 

Vi fick även ta dela av Graphic Novels (serieromaner) vilka ofta är underskattade i skolan. Dessa Graphic Novels är lite tjockare böcker med ett slut, en handling som går att återberätta och med mänskliga karaktärer/figurer. De är väldigt tilltalande med färggranna, roliga bilder och de har en enkel engelska som gör att även elever som känner motstånd för läsning kan finna inspiration. Själv blev jag väldigt intresserad av dessa och tänker mig ett serietema framöver i engelska.

Foto:Cecilia Bergentz

Förslag på Graphic Novels

Kibuishi, Kazu. ”Amulet” (Scolastic förlag) Här kan eleverna få en närmare presentation av karaktärerna

Telgemeier, Raina. ”Drama” och ”Smile” (se ovan; Scholastic förlag)

TenNapel, Doug”Bad Island” m.fl

Watase, Yuu. ”Imadoki” (en Manga-serie på 4,5 bok, riktar sig mkt mot flickor)

Bilderböcker

På biblioteket finns även många bilderböcker. Dessa har ofta ett avancerat språk och bör läsas högt av läraren. Bäst är de bilderböcker som är skrivna av engelska författare och som inte har blivit översatta till engelska från något annat språk.

En bok som går att arbeta mycket med är ”The Gruffalo” av Donaldson, Julia. Boken finns även som film och det finns Gruffalos egen hemsida.

 Fler bilderböcker

”The Sea Monster” av Christopher Wormell som har vackra fantasifulla bilder

”Who built the Pyramid?” Hooper, Meredith

”I want my hat back” av Jon Klassen.

Nu har du fått ett litet axplock av vad som går att hitta på biblioteket. Du kan alltid vända dig till din bibliotekarie för att få hjälp och tips om fler böcker eller om du vill låna fler böcker av samma titel.

Edcamp Enköping 140312

Så har vi haft vårt första Edcamp för engelsklärare i kommunen. Ett 20-tal engagerade lärare från åk 2-9 var på plats för att diskutera sådant som just nu, var aktuellt för var och en. Några hade förberett ett diskussionsämne i förväg och var snabba att skriva upp sig på vår grid, medan andra behövde lite betänketid.

De ämnen som kom upp var mötet mellan åk 6 och 7, formativ bedömning, skönlitteratur och litteraturbank, vad säger forskning samt tysta elever. När diskussionerna satte igång hamnade många grupper på olika sidospår då det finns så mycket att diskutera när lärare möts.

Vårt edcamp höll på i två timmar, varje deltagare hann delta i två sittningar och varje sittning varade i ca 45 min. Två timmar kändes lagom för storleken på vårt edcamp.

En idé som väcktes var att skapa någon form av ”litteraturbank” som kan rotera mellan skolorna. Om vi gemensamt kan köpa in engelsk skönlitteratur så kan vi snart få ihop ett bibliotek av spännande böcker i klassuppsättningar. I pausen bjöds det på kaffe och kaka för att fylla på ny energi.

Vill du veta mer om vad Edcamp är så kan du läsa vidare på Edcamp Sveriges sida.

Intensiva och intressanta diskussioner 🙂

Här hittar du vår utvärdering

Engelska – betyg, bedömning och nationella prov

Som en del av mitt uppdrag har jag i veckan arrangerat forum för erfarenhetsutbyte inom ämnet/ämnesområdet i kommunen. I tisdags (131126) träffade jag undervisande lärare från åk 1-3, då var det övergripande temat ”Engelska som en naturlig del av skoldagen”. I onsdags träffade jag undervisande lärare i åk 4-6 för att diskutera betyg, bedömning och nationella prov. Ca 27 lärare samlades i mitt klassrum under tisdagen och ca 18 lärare under onsdagen.

Det är ett privilegium att få träffa kollegor från andra skolor för att utbyta erfarenheter och diskutera olika frågor tillsammans. Bara ett axplock av lärare från kommunen men så många olika sätta att tänka. Stora frågor som bedömning och betyg är viktiga att diskutera för att utveckla sin syn på hur jag skall gå vidare i processen.

En summering av träffen är att vi gör väldigt mycket bra saker i Enköpings kommun, vi har engagerade lärare som arbetar för utveckling och lärande. Inför nationella prov är skolorna organiserade så att fler lärare deltar i hela processen samt i rättning och bedömning av prov. Jag kan konstatera att vi fortfarande är osäkra i vissa frågor kring t.ex. bedömning och att vi behöver utveckla vår kompetens kring formativ bedömning. Kanske kan formativ bedömning vara något som ligger i fokus inför kommande träffar! Det finns så många framgångsfaktorer vad gäller formativ bedömning och vi behöver få in ett helhetstänk på lärande och undervisning där eleven blir delaktig i processen.

Under träffen utgick jag från en Prezi.

Jag hoppas att vi kan få in fler träffar och att det kan ske mer kontinuerligt. Det kollegiala lärandet skall vara ett strukturerat och återkommande samarbete och återkoppling skall vara ett centralt inslag. Det är viktigt att vi får igång rutiner i verksamheten för kollegiala samtal så att dessa känns viktiga så att det på lång sikt sker en utveckling.

 

Engelska som en naturlig del av skoldagen

Ett av de uppdrag som vi förstelärare har fått i Enköpings kommun lyder: ”Arrangera forum för erfarenhetsutbyte inom ämnet/ämnesområdet i kommunen” och idag (131126) har jag haft en första ämnesträff inom ramen för uppdraget. Ytterligare en träff är planerad till imorgon.

Jag har valt att arrangera två separata träffar; en för undervisande lärare i åk 1-3 och en för undervisande lärare åk 4-6, detta för att de önskar diskutera kring skilda områden.

Dagens tema var: ”Engelska som en naturlig del av skoldagen”. Jag valde detta tema eftersom det är viktigt att få syn på de ”gratis” möjligheter och tillfällen det finns till engelskundervisning under en skoldag. Jag ville också sprida forskningsresultat vad gäller tidig språkinlärning då skolan skall vila på vetenskaplig grund.

Inför dagen hade jag förberett en Prezi som jag utgick ifrån.

Efter denna presentation hade jag förberett grupper och gruppuppgifter så att erfarenhetsutbyte och praktiska idéer skulle kunna bytas. Det är viktigt att få med sig något konkret tillbaka till sitt eget klassrum, lite nytt som gör att undervisningen får ny fart igen.

Genom att summera de diskussioner som jag hörde och genom att ta del av gruppernas olika presentationer kan jag konstatera att det sker mycket lärande i Enköpings kommuns grundskolor vad gäller engelska. Eleverna i årskurserna 1-3 duschas med engelska under så gott som varje skoldag. Några skolor startar med engelska redan i förskoleklass.

Detta är ett axplock av hur man arbetar i de tidiga skolåren med engelska:
  • rörelsesånger, rim, ramsor
  • hälsningsfraser
  • pratar om vardagsnära ämnen såsom väder, datum osv.
  • benämner färger/klädesplagg på kläder som t.ex. klassvärdar har på sig (vilket gör att klassvärdarna gärna klär sig lite extra färgglatt och med kläder lager på lager)
  • tittar på film
  • skapar materialbank utifrån barnprogram såsom t.ex. Kids English zone där de upprepar färger, siffra/antal, väder, maträtter, känslor m.m.
  • handdockor/fingerdockor
  • big books
  • ”English corner” d.v.s. ett bestämt bord i matsalen där man enbart sitter och pratar engelska
  • leker lekar som t.ex. ”Simon says”


Några förslag på länkar gavs också:

Sparklebox – En sida där du kan hitta många klassiska sagor samt kan klippa ut sagofigurer att plasta in för dramatiseringar.

Storyjumper – En sida där du kan skapa egna böcker men även läsa böcker som andra har skapat.

Till sist kommer här också några tips på bra litteratur för dig som vill läsa mer:
  • Allström, Maria; Estling Vannestål, Maria; Feldmanis, Sheila (2010) Engelska för yngre åldrar, Studentlitteratur AB
  • Carlegård, Lotta Att lära in engelska ute, Naturskoleföreningen
  • Estling Vannestål, Maria (2009) Lära engelska på internet, Studentlitteratur AB
  • Sandström, Karyn (2011) Kidworthy Works, Studentlitteratur

Första mötet

Idag (13/8-13) träffades vi äntligen, alla förstelärarna i kommunen samt verksamhetschef och förvaltningschef. För att fira in det nya uppdraget bjöds vi på tårta och kaffe, vår lokaltidning var där och fotografier togs.

Göran (Förvaltn.chef) och Tobias (Verksamhetschef) gick igenom uppdraget och hur det är utfärdat av regeringen samt redogjorde för hur Enköpings kommun har valt att lägga upp uppdraget.

Vi förstelärare fick presentera oss och berätta för varandra om varför vi sökt uppdraget och vilka avsikter vi har med detta. Det var oerhört intressant att få lyssna till alla och höra deras tankar och ambitioner.

Det här känns så bra, jag tror att vi som grupp har mycket att ge varandra samt mycket att dela med oss av till kollegor ute i skolorna.

Foto: Tobias Åsell